Angered



1962 presenterades planerna för Angered.
En helt ny och fungerande stad på 300.000 invånare, ett cityannex, skulle byggas.
Redan på planeringsstadiet var det starkt kritik mot projektet.
Det raljerades över ”Angereds Manhattan”.
Samtidigt var det nödvändigt med ett omfattande bostadsbyggande.
Det var stor brist på bostäder i Göteborg.
De som fanns var små, omoderna och slitna.
Nu skulle man sanera och få bort slummen i city.

Hela tanken med byggandet av den moderna förorten var från början något positivt.
I förorten skulle den nya människan bo, som varken var borgare eller proletär, landsbygdsbo eller stadsbo.
Förorten blev en symbol för svensk framtidstro – ett vapen mot det gamla klassamhället.
Folkhemmets ideal skulle materialiseras genom miljonprogrammet.
Alla skulle få bra bostäder och därmed skulle andra sociala problem lösas.
Smutsen skulle bort och arbetarklassen skulle bli moderna människor och flytta in i svenska standariserade lägenheter.

I dag är miljonprogrammet ett skällsord

Planeringen skedde under 1960-talets ekonomiska expansion med omfattande arbetskraftsinvandring.
Fattigdomen tillhörde det förgågna, nu var det tillväxt och expansion som gällde.
Men samtidigt med den omfattande byggnationen genomgick samhället drastiska förändringar.
Varvskrisen skakade om Göteborg och många av arbetskraftsinvandrare återvände till hemlandet.
Många lämnade snart förorterna, svenskarna flyttade till innerstan eller till småhus.
Kvar blev kommunala bostadsbolag med outhyrda lägenheter.
På sätt och vis kom flyktingarna och räddade situationen för bostadsbolagen.
Förorterna fick nu en etisk dimension i sin problemformulering.
Men vi får inte glömma att stigmatisering och marginalisering fanns redan innan flyktingarna flyttade till Angered.

I början av 90-talet kom den kraftiga lågkonjunkturen med hög arbetslöshet och välfärdsstatens institutioner började nedmonteras.

Vad vi ser är en omstrukturering av samhället, med avindustrialisering och globalisering, en förändring till kunskap- och nätverksamhälle präglat av informationsteknologi.
Detta samhälle har ett ökat behov av högutbildade, medan traditionella arbeten i industriproduktion som tidigare bars upp av outbildad arbetskraft mer eller mindre har försvunnit.
Tillverkningsindustrin har idag inte samma behov av en reservarmé av arbetslösa.
De som är inne på arbetsmarknaden tvingas att arbeta mer än någonsin.
Samtidigt är arbetslösheten för andra grupper i det närmaste permanentad.

Kombination av ekonomisk omstrukturering och det starka inslaget av människor från jordens alla hörn med mångfald av kulturer och religioner har skapat en stad, Göteborg, med tydliga mönster av såväl ekonomisk, social och kulturell ojämlikhet.

Det finns familjer med få relationer till det svenska samhället och årskullar där flertalet av de unga växer upp utan svenska kamrater och där staden Göteborg utanför den egna stadsdelen framstår som främmande.

Många Angeredsbor ser sig inte som göteborgare.
Samtidigt är det andra delar av Göteborg som inte heller uppfattar angeredsborna som ”riktiga” göteborgare.

Angered är med sina 47335 invånare indelat i två stadsdelsnämnder Gunnared och Lärjedalen.

Gunnared har totalt 22593 invånare i områden som Gårdsten, Lövgärdet, Rannebergen och Angereds Centrum.
  • Allmännyttan äger 65 % av samtliga lägenheter.
  • 52.2 % av de boende har utländsk bakgrund. Irakier är den största enskilda gruppen, 7.9 % ( 1.779 personer).
  • 17 % av familjerna uppbär försörjningsstöd (1863 familjer)
  • I ålder 25-64 år är 41.3 % arbetslösa
  • 26.9 % ( 3260 personer) har endast grundskola
  • Ohälsotal 16-64 år 48.3 dagar
  • Medelinkomsten är 169.4. Män 194.1. Kvinnor 144.
  • Medelinkomst i Göteborg är 235.1. Män 273.6. Kvinnor 198.1
Källa: Göteborgsbladet maj 2009


Lärjedalen har totalt 24742 invånare.
Här finns kända områden som Hammarkullen, Hjällbo och Eriksbo, men även en genuin landsbygd med en bebyggelse av med eget ägda småhus och villor i Bergum, Gunnilse, Linnarhult.
  • Drygt 51 % av samtliga lägenheter ägs av kommunala bostadsföretag.
  • 47.3 % av de boende har utländsk bakgrund. Irakier är den största enskilda gruppen 10.7 % ( 2.638 personer)
  • 20.7 % av familjerna uppbär försörjningsstöd ( 2.228 familjer)
  • I ålder 25-64 år är 40.6 % arbetslösa
  • 27.2 % ( 3400 personer) har endast grundskola
  • Ohälsotal 16-64 år 42.2 dagar
  • Medelinkomsten är 170.8. Män 199.9. Kvinnor 142
  • Medelinkomst i Göteborg är 235.1. Män 273.6. Kvinnor 198.1
Källa: Göteborgsbladet maj 2009.