Angered![]() 1962 presenterades planerna för Angered. En helt ny och fungerande stad på 300.000 invånare, ett cityannex, skulle byggas. Redan på planeringsstadiet var det starkt kritik mot projektet. Det raljerades över ”Angereds Manhattan”. Samtidigt var det nödvändigt med ett omfattande bostadsbyggande. Det var stor brist på bostäder i Göteborg. De som fanns var små, omoderna och slitna. Nu skulle man sanera och få bort slummen i city. Hela tanken med byggandet av den moderna förorten var från början något positivt. I förorten skulle den nya människan bo, som varken var borgare eller proletär, landsbygdsbo eller stadsbo. Förorten blev en symbol för svensk framtidstro – ett vapen mot det gamla klassamhället. Folkhemmets ideal skulle materialiseras genom miljonprogrammet. Alla skulle få bra bostäder och därmed skulle andra sociala problem lösas. Smutsen skulle bort och arbetarklassen skulle bli moderna människor och flytta in i svenska standariserade lägenheter. I dag är miljonprogrammet ett skällsord Planeringen skedde under 1960-talets ekonomiska expansion med omfattande arbetskraftsinvandring. Fattigdomen tillhörde det förgågna, nu var det tillväxt och expansion som gällde. Men samtidigt med den omfattande byggnationen genomgick samhället drastiska förändringar. Varvskrisen skakade om Göteborg och många av arbetskraftsinvandrare återvände till hemlandet. Många lämnade snart förorterna, svenskarna flyttade till innerstan eller till småhus. Kvar blev kommunala bostadsbolag med outhyrda lägenheter. På sätt och vis kom flyktingarna och räddade situationen för bostadsbolagen. Förorterna fick nu en etisk dimension i sin problemformulering. Men vi får inte glömma att stigmatisering och marginalisering fanns redan innan flyktingarna flyttade till Angered. I början av 90-talet kom den kraftiga lågkonjunkturen med hög arbetslöshet och välfärdsstatens institutioner började nedmonteras. Vad vi ser är en omstrukturering av samhället, med avindustrialisering och globalisering, en förändring till kunskap- och nätverksamhälle präglat av informationsteknologi. Detta samhälle har ett ökat behov av högutbildade, medan traditionella arbeten i industriproduktion som tidigare bars upp av outbildad arbetskraft mer eller mindre har försvunnit. Tillverkningsindustrin har idag inte samma behov av en reservarmé av arbetslösa. De som är inne på arbetsmarknaden tvingas att arbeta mer än någonsin. Samtidigt är arbetslösheten för andra grupper i det närmaste permanentad. Kombination av ekonomisk omstrukturering och det starka inslaget av människor från jordens alla hörn med mångfald av kulturer och religioner har skapat en stad, Göteborg, med tydliga mönster av såväl ekonomisk, social och kulturell ojämlikhet. Det finns familjer med få relationer till det svenska samhället och årskullar där flertalet av de unga växer upp utan svenska kamrater och där staden Göteborg utanför den egna stadsdelen framstår som främmande. Många Angeredsbor ser sig inte som göteborgare. Samtidigt är det andra delar av Göteborg som inte heller uppfattar angeredsborna som ”riktiga” göteborgare. Angered är med sina 47335 invånare indelat i två stadsdelsnämnder Gunnared och Lärjedalen. Gunnared har totalt 22593 invånare i områden som Gårdsten, Lövgärdet, Rannebergen och Angereds Centrum.
Lärjedalen har totalt 24742 invånare. Här finns kända områden som Hammarkullen, Hjällbo och Eriksbo, men även en genuin landsbygd med en bebyggelse av med eget ägda småhus och villor i Bergum, Gunnilse, Linnarhult.
|